Mer fart i benen

Starten på Mila by night
Foto: Lars Rönnols


2014-01-08
Skitiga löparskor efter många leriga pass! Dags för nya snart..?

Senaste två veckorna har varit lite sega fysiskt på träningarna. Jag har kört de mesta träningarna själv och då är det alltid svårt att riktigt veta hur fort det går och om tröttheten i kroppen beror på att det går fort eller att jag är sliten. Jag hat försökt att springa de högintensiva passen och kört alternativt på distanspassen för att hjälpa benhinnan att bli helt bra. Nu känns den i princip inte längre så nu hoppas jag på att kunna springa mer, men ska försöka hålla mig mycket i skogen och på mjukt underlag, nu när det är så fint i skogen utan snön. Tillbaka till min sega kropp, det har liksom känts som om den inte riktigt vet hur den ska göra när jag vill springa ett tufft intervallpass. Jag får inte upp pulsen ordentligt och även om jag tycker att jag tar i allt jag har så blir jag inte riktigt så där härligt trött och nöjd utan mest bara seg och missnöjd och vill gå hem. Det är inte alls lika kul då, men så igår vände det!

Jag är hemma i Stockholm igen och kan vara med på klubbträningarna, få sällskap och draghjälp och sporras av de andra tjejerna. Underbart! I går sprang jag tredje deltävlingen av Stockholm Mila by night som den här gången hade start och mål på Gärdet och banan gick i skogen runt Kaknästornet. Kul med nya områden och speciellt så centralt! Det blev så klart inte samma typ av orientering som de tidigare två deltävlingarna men det är lite grejen med Mila by night, att det är olika terrängtyper och ibland mycket stigar. Det var helt klart klurig orientering ändå med mycket detaljer på kartan och några vägval. Men nu var det faktiskt inte orienteringen jag tänkte berätta om från det här loppet utan den fysiska biten. Jag var lite småsen till start och när jag väl kom fram var det bara en minut kvar till den gemensamma starten för damklassen, så jag hann inte tänka så mycket på hur min uppvärmning blivit utan det var mest bara att köra. Det var en lång sträcka över gärdet till första kontrollen och mina snabbfotade klubbkompisar drog i väg i bra fart och jag hängde på. Och det gick! Det gick utan problem! Så klart var det jobbigt men ändå inte så himla mycket jobbigare än om jag sprungit där själv i den farten jag hade tyckt varit snabbt och ändå säkert varit 30s efter vid första kontrollen. Jag fortsatte i den höga farten och njöt av att benen och kroppen äntligen ville ta i, kunde ta i och tyckte om att bli trötta. Det var jobbigt sista kilometern hem över gärdet mot målet när jag inte säkert visste om jag höll på att bli ifattjagad av löpare bakom eller om jag hade en lucka. Men det var också så underbart att ha genomfört loppet i allra högsta fart, hela vägen fram. Jag behövde den där snabba inledningen över gärdet till första kontrollen för att inse att jag kunde hålla den farten. Jag behövde hjälpen av de snabba löparna runt omkring mig för att hitta det rätta tempot. Jag tycker inte att jag springer långsamt när jag tävlar, såklart tycker jag att jag springer så fort jag kan och är så trött att jag inte kan springa fortare men ibland undrar jag om det är riktigt sant. Om det kanske bara är huvudet som säger att jag är trött fast jag har mer att ge. Jag vet att det är så för det är ju lite grejen med uthållighetsidrott, att kunna pressa sig så hårt det bara går och inte lyssna på kroppens signaler om trötthet och smärta. Men jag har nog inte riktigt fattat det så tydligt som nu, att jag kan ha en växel till, utan att bli så mycket tröttare, att ändå orka lika långt. Det är svårt i en individuell idrott att veta hur andra gör. Inte blir det lättare av att man i orientering är ensam ute i skogen när man tävlar och knappt ser en enda konkurrent på hela banan. Hur ska man då veta vilken fart som krävs? Jag fick en bra känsla för det igår och den ska jag behålla och minnas, och så ofta som möjligt ta tillfället i akt och bli påmind om den genom att springa orientering i tävlingsfart med andra snabba löpare runt omkring mig i skogen.

2014-01-08 Mila by night 3
Stockholm Mila by night 3 vid Gärdet.