Viloperiod och uppstart

Efter världscupavslutningen i Schweiz tog jag en välbehövlig paus från träningen. Min filosofi är att jag försöker ha några veckor på hösten där jag bara tränar det jag känner för. Oftast blir det ändå en hel del träning, bara för att jag tycker så mycket om det. Men kanske mest de där fina njutarpassen. I år tajmade jag mina två viloveckor med årets två sämsta väderveckor kändes det som. Så kombinationen regn, kyla, blåst och mörker gjorde att det inte blev tillfälle för så många njutarpass. Att jag dessutom börjat jobba gjorde att jag inte hade så mycket dötid, som annars lätt leder till att jag tränar bara för att ha något att göra. Ville jag träna behövdes det planeras in och det är vad jag inte vill göra under mina viloveckor. Summa summarum blev det inte mycket tränat de två sista veckorna i oktober. I år tror jag att det var precis det jag behövde. Efter Schweiz var både kroppen och huvudet tömda. En lång säsong med så fantastiskt mycket häftiga och nya upplevelser tar ändå en hel del på krafterna.

Viloperioden avslutades med att springa Smålandskavlen. Formen var såklart som bortblåst efter två veckor med minimal träning, men det var ändå så kul att komma ut i skogen igen och framförallt att springa stafett med de andra tjejerna. Verkligen en perfekt motivationshöjare inför vinterträningen som för mig drog igång på riktigt två dagar senare, den 1 november.

img_2636
Fin söndag i Eksjö och andraplats på Smålandskavlen ihop med dessa solstrålar! Foto: Thomas Furuheim

Nu känns det skönt att vara på väg in i rutinerna igen. Lite nya rutiner den här hösten på grund av jobbet, men jag tror på att det ska fungera bra ihop med träningen. Nu vill jag bara borra ner huvudet och mata på. Få in alla de där nyckelpassen som jag vill ha i en grundträningsvecka och känna att kroppen får jobba och utvecklas. Vi startade upp så smått med träningen på Bosön i måndags med klubben, så träningsvärken är redan ett faktum, och det börjar kännas på riktigt att det är vinterträningsperiod på gång!

Att jag startat upp vinterträningen innebär också att träningsåret 2016 nu är avslutat. Jag har lite svårt att samla mina känslor och uttrycka mig om detta fantastiska år. Jag har dels uppnått drömmar jag för ett år sedan knappt trodde kunde bli sanna och dels haft lopp som inte riktigt blivit som jag velat. Men så är det med elitidrott och det måste få ta sin tid att lära. Att jag skulle få springa alla världscuprundor, med både EM och VM, under året är verkligen en dröm som blev sann och något jag är så otroligt stolt och glad över att jag lyckats med! Det får räcka som tillbakablick för tillfället. Kanske faller andan på för en längre uppsummering här senare, eller inte. Nu är i alla fall blicken fäst framåt.

IMG_1648
Foto: Orienteering.lt