Mellan två läger

De här variationerna i träningen och vardagen som jag får så här års i och med alla läger är verkligen något jag uppskattar. Tiden går så fort när man har ett läger att se fram emot bara några veckor bort. Träningen och vardagssysslorna på hemmaplan blir så mycket lättare att genomföra när jag vet att jag snart får åka iväg och leva det där bekymmersfria lägerlivet snart igen.

Fast sedan jag kom hem från Fuerteventura har vardagssysslorna blivit färre än vanligt. Vi har för de kommande 2 månaderna flyttat hem till mina föräldrar för att undkomma kaoset i lägenheten under pågående stambyte. Oklart riktigt hur lång tid det ska ta, men det bör vara klart igen till början av april. Tur då att ha mamma och pappa på en mils avstånd och bara kunna vända byggdamm och utomhustoalett ryggen och flytta hem. Otroligt lyxigt också att ha middagen klar när man kommer hem trött från jobb och träning och ett löpband ståendet i källaren för de tidigare morgonträningarna.

Nästan som lägerliv även hemma nu alltså. Men en skillnad är ju jobbet, där jag också behöver lägga mina timmar. På tisdagen när jag kommit hem från lägret var det slutspurt på mitt första riktiga projekt som jag i stort sett har klarat av själv. Även om jag såg till att vara klar med så mycket jag kunde tills före lägret blev det lite sista finslipning innan det tillslut kunde skickas på leverans. Så direkt från sol och morgonlöpning till fyren på måndagen blev det vilodag och 10h jobb på tisdagen. Men det ger en fin känsla även att få ett jobb klart som man är nöjd med och det är kul som omväxling till träningen.

Onsdagen bjöd på ytterligare kontraster till senaste veckan med två teknikträningar. Så fint att få komma ut i skogen igen, trots lite småkyligt och det helgråa vädret vi har fått stå ut med här senaste veckan. Men oavsett väder är jag väldigt glad att, trots jobb, kunna träna teknik på förmiddagarna ibland. Det känns extra viktigt såhär års att inte bara få den där teknikträningen i dagsljus utan även för min motivation att inte köra alla pass inomhus eller i mörker. Det blev ett lugnt morgonpass där jag kände mig ovan och vinglig i skogen, men njöt ändå av terrängen och att springa orientering igen. Kvällspasset var nattcup uppe i Kårsta. Det bara går ju bara inte att missa. Till en början kändes det även här ovant och stelt att springa i skogen men nu släppte det ganska snabbt och jag hittade tillbaka till flytet både i löpningen och orienteringen. Så fantastiskt fint och kul i Kårsta!

9fna5dodso65ih%delxenw_thumb_12be6
Drömterrängen i Kårsta!

Det blev lite mer jobb och träning veckan ut. Bland annat ett fint OL-intervallpass ihop med landslaget i Stockholm som Martin Holth så fint ordnat åt oss. Fantastiskt bra med ett högintensivt pass, utsatta kontroller och motstånd i världsklass. Efter att ha haft en ganska seg kropp under torsdagen kändes det nu bättre, men även helgen fick bli lugn med träning för att få kroppen att återhämta sig ordentligt efter de många timmarna på Fuerteventura. Helgen bjöd istället på förstklassig återhämtning med ett dygn på Yasuragi. Skönt att bara kunna slappna av och koppla bort. Bada i varma källor, somna i en vilostol med boken på magen och testa på olika japanska yoga-klasser.

På’t igen på måndagen med full jobbdag, uppstart av nytt projekt och 3000m test på kvällen. Hade sett fram emot att få köra ett hårt pass på Bosön nu när jag äntligen verkar ha fått ordning på min astma och medicinering igen, men så hade jag glömt medicinen hemma! Ahh vilken tabbe. Men försökte komma ihåg vad de som gjorde testerna på sjukhuset uppe i Östersund hade sagt om att värma upp så att man minskar risken för besvär och försökte få till en bra uppvärmning och bara göra det bästa av situationen. Det blev utan tvekan ett hårt pass även utan medicinen. Det kändes bra första 2 km och fram tills då höll jag mina planerade tider för att klara mitt pb på 11.10 rätt bra. Men sista kilometern fick jag jobba lite mer än vanligt mot mjölksyran och kunde inte få ner så mycket syre i lungorna som krävdes. Kämpade verkligen på allt jag kunde och kom i mål på 11.16. Så med tanke på omständigheterna och hur jag genomförde testet är jag ändå nöjd. Men så sugen på att få sopa till det där pb’t snart!

Inledningen på denna veckan har, så som förra, även den fått bli lite lugnare än vanligt träningsmässigt. Enbart ett pass både tisdag, och torsdag och endast kortare morgonjogg som första pass de andra dagarna. På fredag drar vi iväg med Lidingö för 10 dagar i Portugal, så tillräckligt med träning kommer det garanterat att bli ändå! Veckans andra högintensiva pass, efter måndagens 3000m, var Mila Sthlm by Night på onsdagskvällen. Alltid kul och fina tävlingar, men som tidigare i vinter drabbats av en del snö vid flera tillfällen. Den här gången slapp vi snön, åtminstone större delar, och det var så skönt och kul att springa ett fartpass i skogen på barmark igen. Gick en hård strid mot Helena i skogen och efter att ha haft olika gaffel på sista fjärilen var vi samtidigt igen mot näst sista kontrollen. Det blev en jämn fight axel mot axel som slutade i delad etappseger! Alltid skönt för självförtroendet med en vinst, även på träning. Det känns som om det går i rätt riktning!

Publicerat av

Anna Bachman

Naturälskande livsnjutare som 2019 avslutat sin elitidrottssatsning inom orientering

Lämna en kommentar